WWW.BOLLMORAAKVARIEKLUBB.ORG
            I Samarbete med Djur & Sånt Tyresö Centrum
 

MITT FISKKÖK
är ett sammandrag av ett SARFföredrag av Jörgen Jörgensen.
Det har tidigare varit publicerat i KlubBAKtuellt 1985,
men jag tycker att det kan vara bra att friska upp minnet.

Visserligen finns det fina torrfoderpreparat att köpa, men med tanke på den variation av fiskar vi har i våra akvarier så förstår man att maten måste vara mycket omväxlande för att tillgodose alla fisktyper. Samma fisk har också olika behov under yngel- resp. vuxenstadiet.

Viktigt att tänka på när man köper torrfoder är att inte köpa för stora förpackningar, eftersom vitamininnehållet och näringsvärdet minskar ganska snabbt.
Levandefoder är det bästa fodret för fiskarna, men samma levandefoder år ut och år in är inte heller så bra. Omväxling är A och O.

Man kan själv laga till ett omväxlande och näringsrikt foder åt sina fiskar. Man bör vara försiktig vid valet av råvaror så att man t.ex. inte använder fel sorts fett. Fiskarna klarar ej att smälta fett från däggdjur, s.k. mättade fettsyror. Människor lagrar överskottsnäring som isolerande fett under huden, men fiskarna lagrar överskottsnäring som fett runt inälvorna, vilket hindrar deras funktion och kan bl.a. orsaka förstoppning.

Fettets viktigaste uppgift är att ge energi. Fett av fet fisk består av fleromättade fettsyror och är lättsmält för fiskarna.

Protein är nödvändigt för tillväxten och livsuppehället. Överskott av protein lagras som fett. Avfallsproduktema från protein smutsar ner vattnet kraftigt, varför man bör byta vatten ofta när man utfodrar med proteinrik mat. Fiskkött, musslor och räkor är mycket proteinrika.

Kolhydrat är först och främst en energikälla. Kolhydrater finns i vegetabilier. Även för mycket kolhydrater kan vara fettbildande. Avfallsprodukterna är tämligen ofarliga eftersom de huvudsakligen består av vatten och koldioxid.

Vitaminer styr kroppens funktioner och deltar i ämnesomsättningen. Varje vitamin har sin bestämda funktion och kan ej ersättas av en annan. En omväxlande föda är därför A och 0. Vitaminer förstörs lätt vid tillagningen. Vid frysning förstörs t.ex. 25 % av C-vitaminerna och vid kokning 75 %.

A-vitamin behövs för tillväxten, synen och matmältningen. Finns rikligt i fiskkött, rom, gröna ärtor, spenat, musselkött, alger och fisk- och oxlever.

B-vitamin styr förbränningen av födan. Brist ger nervös och slö fisk med dålig aptit. Finns allra mest i öljäst men också i oxlever och oxhjärta.

C-vitamin. Brist på C-vitamin kan ge krokiga ryggar på ungfisk. Finns mycket i gröna ärtor, spenat och lever.

D-vitamin är viktigt för skelettet. I naturen bildas D-vitamin med hjälp av solljus och provitamin. Vid brist på solljus är det därför viktigt att utfodra rikligt med fiskprodukter, t.ex. fiskkött, fisklever, och dafnier, men även äggula och oxlever innehåller gott om D-vitamin.

E-vitamin kallas för fruktbarhetsvitamin. Finns rikligt i fiskprodukter, men även i rom, sallad, lever och sojaolja.

K-vitamin kallas för koagulationsvitamin och behövs för att fiskarna inte skall förblöda om de skadar sig. Finns i växter.

Mineraler är viktiga, men man vet mycket litet om hur stort det egentliga behovet är. Fisk som lever i mineralfattigt sötvatten behöver tillskott genom födan. Fiskar som lever i saltvatten tar upp mineraler genom hud och gälar. Fosfor och kalcium är mineralen som behövs för uppbyggnaden av skelettet och tänderna. Salt behövs för njurarnas funktion och för vätskebalansen. Allsidig kost med inblandning av ägg, sädesslag, gröna ärtor och spenat rekommenderas.

Spårämnen behövs också men i mycket små mängder. Inte heller om spårämnenas funktion vet man så mycket. Allsidig utfodring rekommenderas.

Som omväxling till levandefoder och torrfoder kan man själv laga till ett omväxlande fiskfoder. Av ovanstående följer att följande råvaror innehåller allt som fiskarna behöver.

Fiskkött innehåller rikligt med fleromättat fett som är lättsmält för fiskarna. Det innehåller också rikligt med A-, D-, och E-vitamin.

Rom innehåller rikligt med A-vitamin och mineraler. Det går att använda både färsk och konserverad rom. EDIT innehåller även rikligt med E-vitamin.

Blåmusslor har ett mycket högt näringsvärde. De innehåller mycket vitaminer, mineraler och aminosyror och mycket litet fett. Både färska och konserverade kan användas.

Räkor är ett ypperligt foder som är rikt på kalcium om man tar med skalet. Räkkött ger fiskarna fin färg. Skalade räkor (frysta eller färska) kan med fördel läggas i en vitlökspress och pressas rakt ner i akvariet.

Oxlever är mycket protein- och vitaminrik och innehåller lite fett. Den är lös och blodrik och för att slippa nedsmutsning av vattnet kan man blanda den malda levern med agar-agar eller skära den i bitar och koka den i cirka 15 min., vilket gör att levern drar ihop sig. Sen kan man frysa den i bitar och riva den direkt i akvariet på ett råkostjärn.

Oxhjärta är proteinrikt men ganska vitaminfattigt. Dock finns det en del B-vitamin. Obs att allt synligt fett måste skäras bort ordentligt.

Äggula har en idealisk sammansättning av protein och aminosyror för en växande fisk, men innehåller mycket fett.

Öljäst innehåller massor med B-vitamin.

Tångmjöl är rikt på mineraler.

Kli och sojamjöl är mycket fiberrikt.. Sojamjölet innehåller dessutom mycket protein. Är bra som konsistensgivare i exempelvis fiskpudding.

Mjölk är också bra att blanda i en fiskpudding. Innehåller mycket mineraler, huvudsakligen kalk.

Spenat är mycket rik på A- och C-vitamin och mineraler, särskilt järn. Kan rivas direkt i akvariet eller med fördel blandas tillsammans med oxlever eller oxhjärta. Viss försiktighet anbefalles dock eftersom spenat innehåller mycket oxalsyra.
 

Cathrine Dunger